Kollade nyss på spårlös och herregud vad jag bölade. Grät från början till slut nästan för det var så himla fint. Jag är så himla känslig så jag gråter för minsta lilla. Men detta var verkligen så himla fint, vilken lycka när dem fick träffa systern . Ja då kan man minsann inte hålla tårarna tillbaka, eller hur?