Nu sitter jag på tåget med Lasse i lurarna, datorn framför mig och en telefon som piper varannan minut. Så man har det rätt bra ändå faktiskt. Är hemma vid halv fem idag och då hoppas jag för allt i världen att pappa har mat lagad åt mig. Åh jag hopppas verkligen. Sjutton vad man saknar mammas och pappas mat alltså när man inte bor hemma.

Fan också, nu hann jag inte in på topshop kom jag på. Nu kommer ju skjortan absolut inte finnas kvar. Aja får hoppas på att den kommer in på internet. Då blir jag typ världens lyckligaste. Den är ju typ 200 spänn billigare där också. Konstigt det egentligen. Men men så är läget. Håll tummarna för mig nu att den kommer in i min storlek igen. Bra där.