Har precis tittat på dokumentären om Peter Forsberg, min stora stora idol sen jag var liten. Det finns så himla många andra duktiga hockeyspelare men enligt mig kan ingen nå upp till Foppas nivå. Så himla folkkär och allt han gjort för svensk hockey, man kan inte bli annat än så jävla imponerad och lycklig. Det blev både en och två tårar som föll och på ett sätt känns det så jävla sorgligt att man aldrig fick se honom spela live. Men han är legend nu och det finns ingen som kommer kunna ersätta foppa, aldrig någonsin.

Ikväll är det junis-vm iallafall och jag ska såklart hålla span på den nya foppa, lill-foppa alltså.

Nicklas kommer hit snart så vi ska väl bara vänta på matchen som börjar 23.30 och efter det är det sovdags på en gång.

Det är precis såhär jag kommer komma ihåg #21 Peter Forsberg.
Skaplig lycka.